När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns det risk att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Att bytet – övergången – fungerar är en förutsättning för att skolgången ska bli så bra som möjligt. Det är därför viktigt att det finns rutiner och arbetssätt som underlättar en övergång.

Vilka övergångar är vanliga idag?
I förskolan är den första övergången ofta när man byter från den lilla gruppen till den stora gruppen. Nästa övergång är från förskolan till förskoleklass (nollan). Nästa steg är från förskoleklass till årskurs ett. Nästa övergång är från årskurs tre till årskurs fyra. Från sexan till sjuan är också ett stort steg. Men det största steget är från årskurs nio upp till gymnasiet. Det är många övergångar och byten man hinner med innan man når gymnasiet och det kan bli många fler om man flyttar, personal byts ut eller skolor omorganiseras.

Övergången till gymnasiet är det mest komplexa. Eleverna sprids på flera skolor. Antagning till skolorna pågår under lång tid. Man kanske flyttar till en annan ort för att gå på gymnasiet. Trivs man inte i den nya skolan kanske man byter program eller flyttar hem igen. Det kan därför vara lite stökigt på gymnasiet de första veckorna på läsåret.

Hur kan vi då underlätta så att övergången till gymnasiet och övergången från ett program till ett annat blir så bra som möjligt för våra elever? Om det pratade vi idag när #jagmed hade träff i vårt saknätverk som heter just Övergångar. Vi fick också höra Malin Hammargren från projekt Plug In berätta om övergångar.

Vill du veta mer om övergångar läs då Skolverkets stödmaterial:
Övergångar inom och mellan skolor och skolformer