Så var den äntligen här, studentdagen. En ren befrielse för några, ett sorgligt avsked för andra. Gemensamt för alla studenter är nog ändå att de kämpat väl efter förmåga. Dagen bjöd på ömsom sol, ömsom regn, men som man brukar säga i bröllopssammanhang ”en regndroppe i brudbuketten för lycka med sig”, så… ”en regndroppe på studentmössan för nog lycka med sig”, hoppas vi på!
Ellwynska skolan
På Vård- och omsorgsprogrammet har man sedan länge en tradition att åk 2 gör en kabaré till åk 3 dagen innan studenten. Detta år fick jag äran att komma in och gästspela som regissör och skaparglädjen formligen sprutade om eleverna! Tvåorna intervjuade studenterna om pinsamma saker, de letade foton i telefoner, på internet, i skolkataloger och de skapade sketcher och agerade som sina skolkamrater i åk 3. När det hela spelades upp visste jag att de träffat rätt i sina skämt, alla studenter var med på noterna, de skrattade, tjöt och applåderade! Ingen i personalen fattade något men det var väl inte heller meningen… Det hela avslutades med ett tårdrypande fotokollage och i sången som spelades i bakgrunden sjöng man ”we will be friends forever” – vilket minne för livet! Själva studentdagen bjöd på en mycket fin och stämningsfull ceremoni på Ungdomshuset Perrongen där tf rektor Agneta Henriksson Fogelberg önskade alla en skön sommar och stor lycka på nya resan.
Lindengymnasiet
Här höll avgående elevrådsordförande Felicia Yderbo ett välriktat och innerligt tal till studenterna. ”Sikta mot stjärnorna och landa i trädtopparna och sikta mot stjärnorna igen”. Strax därefter delade bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg med sig av egna erfarenheter ”För 21 år sedan tog jag studenten och jag vet fortfarande inte vad jag ska bli”. Ett råd om att våga testa olika vägar i livet, man behöver inte veta på en gång vad man vill göra resten av sitt liv! Och rektor Bengt Lind rekommenderade studenterna att välja ljusa färger på sitt livs palett.
Duveholmsgymnasiet/KTC
I år kunde inte anhöriga vara med på studentavslutningen eftersom man byter golv i Duveholmshallen och avslutningen fick flyttas till skolans aula. Men alla kunde i stället följa ceremonin på stora tv-skärmar utanför – ett nytt och lyckat grepp där alla fick vara delaktiga ändå! Wilfred Martinsson och Charlie Andersson Wistbacka, elever i åk 2, stod för konferencierskapet med den äran och vi som följde livesändningen via webben fick vara med på nästan allt. Vid ett tillfälle stängdes nämligen ljudet av och det var när KTC:s ena rektor David Rytter skulle berätta en hemlis för studenterna. Det handlade om honom själv, när han själv tog studenten, anade man, men vad det var får förbli en hemlighet honom och alla studenter emellan! Tre glada rektorer önskade hur som helst alla studenter lycka och välgång i livet och alla andra elever ett jätteskönt sommarlov!
Och #jagmed fortsätter sin resa med hittills 8 anmälda deltagare och fler är på gång!
/Cecilia